BOOTCUT

Motivering till val av hatobjekt kan framstå som överflödig men jag tänker ändå ge er en.

Bootcut. Ni vet vilka som använder det. De där snart trettiofemåriga männen, lite tunnhåriga, giftmed tvåbarnsomborimittföräldrahemutanförenmindrestad, som matchar dem med en rödrutig Esprit-skjorta med text på ryggen, ett lite ”häftigt” HM-läderarmband, och gympadojjor. Han som spelar innebandy med ”grabbarna” på torsdagar, försöker hålla sig fit, men lyckasinteriktigt och börjar få kulmage. Han som låter sin oddmollykoftaälskande fru köpa kläder till honom för att han inte riktigt vet vad som är "inne" längre. Han som en gång i tiden såg sig själv som modeintresserad men iiinte riktigt bryr sig längre. Där har du mannen som bär bootcutjeans.

Min fråga är bara WHY? Vad försöker man eftersträva genom att bära denna förfärliga modell av ett plagg som kan vara så snyggt? Vill man uppnå den där "jag bryr mig inte riktigt men är snygg ändå"-looken typ som på Richard Hammond nedan:

Om så är fallet så kan jag berätta för er medelåldersmän med dålig smak: Det ENDA som blir tydligt är att fullständigt saknar stil. Överhuvudtaget.

Vidare till er tjejer som bär bootcut, jag har egentligen inte så mycket mer att säga än: SLARV. Missade ni när den fantastiska stuprörsmodellen återvände? Nästa gång ni ser någon som ser ut såhär på stan

snälla gör oss alla en tjänst och gå fram till dem och säg: Skärp dig!

Så här avslutningsvis kan vi väl bestämma tillsammans att vi lägger ner det här med fula jeans nu. Det är ändå 2010, utbudet är ändå liite för stort för att det ska vara ok, eller hur?